Gillberga-området byggdes i fyra etapper 1961-66 på mark som ägdes av byggvarufirman Olsson & Rosenlund. Byggentreprenör var John Mattsson AB och arkitekt Carl-Erik Fogelvik på arkitektfirman FFNS, sedermera SWECO. Trädgårdsarkitekt Eric Anjou utformade markanläggningarna mellan husen.
Ett område med liknande bebyggelse hade från mitten av 1950-talet byggts ut i Ella gård, Täby, och blivit en stor framgång. Byggmästaren John Mattson ansåg att det var ett av hans mest lyckade bostadsområden. Målet var att återskapa den gamla svenska stugan i modern form. Den traditionella färgsättningen återspeglar detta. Den faluröda fasaden anknyter till svensk stugtradition. Den ockragula färgen var populär på herrgårdar, (som sökte efterlikna adelspalats i sandsten.)
Husen var delvis prefabricerade men gav också stort utrymme för individuella variationer hos köparna. Ella Gård har ca 500 hus och är ett av de största grupphusområdena i landet.
När 271 liknande kedjehus byggdes i Gillberga utvecklades stadsplanen. De långa slingrande vägarna med hus på var sida och stora gemensamma grönområden i Ella Gård ersattes i norra delen av Gillberga av småskalig kvartersbebyggelse med 12-14 hus kring en gemensam grönyta med lekplats.
Den enkla grundläggningen med betongplatta på mark som utvecklats i Ella gård passade bra när man skulle bygga ut Gillberga på gammal sjöbotten nedanför det gamla egnahemsområdet Gillbo. Det skulle varit svårt och dyrt att bygga hus med källare här. Den bördiga lerjorden som kunde gett ännu finare trädgårdar i Gillberga skalades dock enligt uppgift bort av byggföretaget och avyttrades antagligen med förtjänst.
Gillberga Byalag bildades något av de första åren när området börjat bebyggas. Redan från början var anslutningen nästan hundraprocentig. Byalaget fyllde en viktig funktion under nybyggaråren genom att t ex samordna inköp av plantor, trädgårdsprodukter, ha kontakt med byggherren, oljeleverantören och kommunen i angelägenheter som rörde medlemmarna.
Den första formen för uppvärmning av husen med oljepanna och oljetank för varje hus har successivt ersatts, först med centraltank och ledningar till husen, sedan med fjärrvärme för en del av området och därutöver individuella lösningar med bergvärme, elpanna, solpaneler o dyl.
Viktiga uppgifter idag för Byalaget är att verka för sammanhållningen mellan Gillbergas innevånare. Byalaget försöker även bevaka samhällsplaneringen i norra Sollentuna och vara medlemmarnas språkrör gentemot myndigheter och leverantörer. Byalaget ger ut ett informationsblad ”Byabladet” som ger aktuell information av vikt för de boende, samt förmedlar de traditioner som etablerats i vårt område.
Varje år ordnas valborgsmässofirande med tal, körsång och fyrverkeri. Tidigare år var även midsommarfest med musik, majstång och dans, julmarknad på Ytterby gård med luciatåg, lotterier och försäljning, klädbyte för småbarnsfamiljer mm, uppskattade arrangemang.
Kontaktpersoner har utsetts för de åtta delar som hela kedjehusområdet indelats i. De har som uppgift att ta kontakt med nyinflyttade, informera om Byalaget samt vara informationskanal mellan medlemmarna och styrelsen. Vilka som är kontaktpersoner och vilka som sitter i styrelsen framgår under rubriken Kontakt på hemsidan.
Anders Törnqvist, 2013-12-05